Arbetet handlar om hur man kan och bör integrera allmändidaktiken i ämnesdidaktiken, inriktning på främlingsfientlighet och rasism.

Examensarbete på lärarprogrammet av Emma Süttenbach, höstterminen 2007.Handledare: Susanne Hansson. ?Sydafrika ? En studie av två sydafrikanska skolors arbete mot rasism?Uppsatsens syfte är att undersöka om två sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara på syftet har en forskningsfråga skapats:1.Hur arbetar lärarna i två sydafrikanska skolor mot rasism?För att besvara på min forskningsfråga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frågor till lärare som representerade två skolor i en stad i Sydafrika.

Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ?vi? och ?de andra? och där ?de andra? gavs negativa attribut.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen då inte mycket tidigare forskning utförts på detta område. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lärare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades på dessa lärares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstås som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrån teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att både lärare och skolorganisation utövar rasism på olika sätt.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lära sig att se och förstå hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har ämnet rasism komprimerats och förpackats i en läkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att näst intill ingen identifierar sig som rasist, när de flesta av oss ändå är det..

The purpose of this paper is to show how practicing teachers work to prevent racism. Based on four interviews with teachers at low-, middle- and high schools, where these schools differ in numbers of immigrants and geographical location. Conclusion: None of the four teachers feel that racism is a problem at their school; however, they are confident that some racism is present at their school. The teaching techniques are comparable in all four schools which targets the students? values, confidence, attitudes and behavior by work how students should treat one and other..

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet. Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.

AbstraktI dagens mångkulturella Sverige, där invandringen har varit stor de senaste åren, är det mycket aktuellt att undersöka om det finns rasistiska fördomar bland svenska ungdomar. Vi bad skolungdomar på två skolor i Sydsverige fylla i en enkät för att undersöka hur egentligen ligger till på den fronten, då det inte finns så mycket forskning inom den åldersgruppen. Den ena skolan hade hög invandrartäthet, medan den andra hade låg invandrartäthet. Ungdomar med invandrarbakgrund hade i genomsnitt lägre värden på rasismskalorna än ungdomar med svensk bakgrund. En förklaring kan vara att rasismfrågorna handlade om invandrare och inte om svenskar.